2013-03-06

jag lever, jag andas, jag finns.
livet går frammåt och i måndags var jag hos min älskade kurator.
det var skönt och vi hade mycket att prata om.
hon säger att jag är stark. hon kan inte förstå att jag är så samlad
och stark som jag är. men vad har jag för val?
det är inte min tur att bryta ihop nu. jag är stark för mina barn och
gör allt i min makt för att de ska få rättvisa och må bra.
allt för min älskade sambo med.
 
idag var det 2 år sen vi träffades för första gången.
första gången han pussade mig :)
ganska precis två år sen just nu. kärlek.
 
imorgon ska vi åka på mini semeter till sälen med ett par goda vänner
och våra barn. ska bli riktigt mysigt men jag fattar inte hur vi ska få
med oss alla saker. haha =)
 
nej, nu ska jag krypa ner i sängen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0